Så kan Spöklikt vit användas i en mening
- Där var hon igen, hon stod där i en vit klänning, hon vinkade åt honom.
- Färgerna hade blivit dunkla, här och där hade duken rämnat av ålder, det såg högförnämt och spöklikt ut.
- Det fanns i sjukhusets miljö en vit, sval och tyst vänlighet, som kändes opersonlig men inte likgiltig, främmande men inte farlig.
- Marken är vit av snö, men hjulspåren, som föra till grinden, lysa svarta.
- Hon var alldeles ljus, nästan vit i håret, rosig och rundkindad, men hon såg varken så klok eller så lillgammal ut, som skolmästarbarn bruka.
- Agda som ställt sig bakom henne var vit i ansiktet och såg ut som om hon frös.
- I Nederländerna är vit rock definitivt en sjukhusläkarsymbol.
- Ur en vit filt stack ett litet rött rynkigt ansikte fram.
- Det sista exemplet illustrerar att frågan är varken » svart eller vit « och att den ofta är beroende på situationen i det enskilda fallet.
- När man såg denna fågel, kunde man tro, att han hade lånat kropp, hals och huvud av en liten vit gås.
- Inne i mörkret låg en ihjälhungrad vit häst, bunden vid en järnögla i väggen.
- Petra lyfte med stor möda undan dem och bar upp dem på gräsmattan som var svart och vit av jord och snö.
- gick en väg, en vit smal väg, mellan drömmens röda vallmor och svala liljor.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
